Det jag inte säger högt

Chasing Shadows

Kategori: Mina Tankar

Jag är nästan alltid omringad av människor - underbara människor.
Familjen, jobbmänniskor, skolmänniskor, bekanta, vänner, bästa vänner, relationer av olika slag.
Jag känner mig nästan alltid uppskattad på något vis, jag känner mig omtyckt och älskad. Jag ler, jag skrattar, jag trivs och jag känner mig trygg.

Men på något sätt...
På något sätt känner jag mig alltid tom inuti.

Det är som ett blödande hål som gnager, mitt i bröstet.

Hur mycket jag än försöker fylla min vardag, med vem jag än försöker fylla min vardag, verkar det inte som att det finns något som kan stilla mitt värkande hål.

Det känns verkligen som att jag har försökt med allt.

Jag vet inte riktigt vad det här hålet är...
Men jag vet att det känns av mer när jag är ensam.


I Just have this happy personality and a sad soul in one body.

 

 

 

 

Kommentera inlägget här: